﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3420
Titel Möjligheter att minska stabilitetsrisker i raviner och slänter vid skogsbruk och exploatering. Exempelsamling över anpassningar av åtgärder för att förhindra erosion och stabilitetsproblem i slänter i samband med skogsbruk eller exploatering
Titel.kortform Om stabilitetsrisker i raviner och slänter
Titel.överordnad Möjligheter att minska stabilitetsrisker i raviner och slänter vid skogsbruk och exploatering
Titel.dokumentnr Rapport 9•2016
Utgivningsår 2017
Ställe 2 Ordlista, s 9--12
Bakgrund
Utgivare.1.urspr.organisation Skogsstyrelsen
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE avlägg
svDF område dit timret förs i väntan på att forslas vidare med timmerbil

svTE basväg
svDF väg skotaren kör i terrängen för utforsling av timmer från avverkning fram till avlägget
svRETE avlägg

svTE barmarksplanering
svDF planering av utförande av skogsbruksåtgärder i fält under barmarksperioden, dvs. utan snö
svAN Ger möjlighet att lättare se markförhållandena och anpassa åtgärderna därefter.

svTE barrot
svDF kraftig och tålig planta som odlats på friland i 3 till 4 år
svAN Den har bra motståndskraft mot skadegörare och konkurrerande vegetation, vilket gör att den etablerar sig snabbt.

svTE bestånd
svDF skogsområde som är likartat i till exempel ålder och därmed lämpar sig för en viss skötselåtgärd, t.ex. gallring eller avverkning

svTE bonitet
svDF uttryck för skogsmarkens naturgivna virkesproducerande förmåga

svTE erosion, är i detta underlag transport av jordmaterial på grund av högt vattenflöde eller hög vattenhastighet

svTE fröträd
svDF träd som lämnas kvar för att släppa sina frön och på så sätt bidra till ny skog

svTE föryngringsavverkning
svFK Den vanligaste metoden för att avverka skog, där större sammanhängande områden avverkas, dvs. hyggen skapas.

svTE GROT
svDF skogsbränsle som utgörs av grenar och toppar som uppstår i samband med avverkning eller gallring

svTE grundvatten
svDF vatten som finns där jordens porer och bergets sprickor är helt vattenfyllda

svTE instabil mark
svDF mark inom vilken det, teoretiskt, inte finns tillräckligt med mothållande krafter för att hålla emot de som driver på
svAN En liten förändring av kraftspelet, så som ökat vatteninnehåll, ökad belastning i högre liggande delar eller erosion i lägre liggande delar, kan orsaka att marken rasar.

svTE känslig mark
svDF mark som kan rasa eller erodera då vegetations- eller avrinningsförhållandena försämras

svTE luckhuggning
svDF avverkning av ett bestånd i etapper, genom att hugga upp mindre luckor, vanligen 0,2--0,3 hektar stora.

svTE mark
svDF jordens fasta och lösa yta

svTE markberedning
svUPTE harvning
svUPTE fläckmarkberedning
svUPTE högläggning
svUPTE hyggesplöjning
svFK Utförs för att öka överlevnaden och höja tillväxten på planterade plantor samt öka antalet plantor som gror från frö. Åtgärden innebär att mineraljorden blottläggs på en större eller mindre del av hygget (vanligen harvning) alternativt att ”högar” eller ”rabatter” skapas genom att mineraljord läggs över humusen (fläckmarkberedning, högläggning). En tidigare form av kraftig markberedning, s.k. hyggesplöjning, är i dag förbjuden.

svTE marklutning
svDF mått på hur mycket marken inom exempelvis en sluttning lutar
svAN Vid bestämning av släntlutning i fält används ofta en lutningsmätare (finns hos företag som säljer skogsmaterial). Man kan förenklat bestämma lutningen på följande sätt: Två personer med känd längd ställer sig i slänten så att den personen som står längst ner ser den andres fötter när han tittar horisontellt framåt. Då vet man höjden, kallad h, i figuren. Därefter stegar man avståndet mellan personerna uppför slänten, längd a. Lutningen (kvoten h/l) räknas ut med hjälp av Pytagoras sats.

svTE markvatten
svDF vatten som finns i marken ovan den zon där hela markens porsystem är vattenfyllt

svTE medlut
svFK När marken lutar nedåt i den riktning man avser.

svTE motlut
svFK När marken lutar uppåt i den riktning man avser.

svTE naturlig föryngring
svFK När ny skog kommer upp och växer till utan att plantering skett.

svTE ras
svFK Innebär en rörelse av jord nedför en sluttning där de enskilda delarna (jordkorn, stenar etc.) rör sig fritt i förhållande till varandra. Ras sker i grov jord (sand, grus, morän).

svTE silt
svFK En annan benämning för finsand, mo och mjäla. Jordarten är erosionskänslig och tjälbenägen.
 Skogsbilväg, är en väg som används inom skogsbruket för utforsling av timmer med
 lastbil, från avlägg och vidare. Kan ha olika bärighetsklass.

svTE skogsdiken
svDF diken på skogsmark vilka har till syfte att varaktigt öka produktionen på marken

svTE skrå
svFK En väg går på skrå när den går längs med en höjdkurva i en sluttning.

svTE skred
svDF rörelse av jord nedför en sluttning där jorden hålls ihop som en sammanhängande massa
svAN Skred sker i finjord (lera, silt).

svTE skyddsdiken
svFK Utgörs av flacka, max 0.5 meter djupa diken med syfte att motverka den tillfälligt ökade grundvattennivån till följd av avverkningen och därmed gynna etableringen av ett nytt bestånd. Används främst på frisk, fuktig mark för att gynna snabb etablering av gran.

svTE skärm
svUPTE skärmställning
svFK T.ex. skärm av fröträd, innebär att man lämnar träd på en avverkad yta med syfte att t.ex. fröa, hindra att grundvattennivån ökar eller bidra till ett bättre klimat på hygget. Beroende på syfte och trädslag kan olika täthet förekomma.
svRETE fröträd

svTE slamström
svDF vattenmättade jordmassor (även träd och växtdelar) som snabbt rör sig längs bäckraviner
svAN Inträffar i samband med intensiva nederbördstillfällen.

svTE slamtransport
svFK Innebär att jordpartiklar transporteras med rinnande vatten. Det orsakar dels grumling av vatten, dels att bottnar på sjöar och vattendrag sätts igen av jordpartiklar som sedimenterar. Både grumling och igensättning av bottnar påverkar vattenlevande djur och växter negativt.

svTE stabil basväg
svSYTE traktorväg
svDF något mer stabil väg i terrängen avsedd för skotare eller annan traktor
svAN Anläggs oftast i mer fuktiga partier eller vid överfarter av bäckar för att undvika markskador.

svTE stickväg
svDF väg i terrängen som används av skördaren och sedan skotaren för att hämta virke och köra till basvägen och sedan vidare till avlägget

svTE timmervälta
OKGR subst.,
svSYTE timmerhög
svSYTE virkeshög
svFK Den läggs vanligen upp på ett avlägg i väntan på uttransport från skogen.

svTE trakt
svDF område över vilket man planerar att göra en eller flera åtgärder

svTE traktdirektiv
svDF anvisning som bör bestå av både karta och dokumentation över vilka åtgärder som ska genomföras var och på vilket sätt inom ett område

svTE trakthyggesbruk
svFK Är till skillnad från hyggesfritt skogsbruk, en metod där man avverkar och etablerar ny skog över ett sammanhängande område samtidigt. Det är den mest frekvent använda metoden i Sverige idag och ger likåldriga, en- eller eventuellt tvåskiktade bestånd över sammanhängande områden.

svTE traktorväg
svDF iordningställd väg med varaktig beskaffenhet, huvudsakligen avsedd för skogsbrukets behov där virkestransport kan ske med terränggående motorfordon, men inte med lastbil

svTE underröja
svFK Innebär att ris och buskar sågas ned med röjsåg innan avverkning eller gallring. Syftet är att skördaren lättare ska kunna komma åt träden med sitt skördaraggregat vid avverkningen eller gallringen.

svTE upparbeta vindfällen
svDF kapa loss, kvista och köra ut stormfällt virke
svAN Görs vanligen med skördare och skotare. 

svTE vägdike
svDF dike med syfte att avvattna och därmed skydda vägkroppen. Det ska
 även dränera vägkonstruktion och eventuell terrass, samt leda vatten längs vägen till
 närmaste utloppsdike

svTE ytvatten
svDF vatten som är synligt i markens yta och som vi ser i sjöar och vattendrag

svTE överdike
svUPTE skärningsslänt
svDF dike uppströms/ovanför t.ex. en väg med syfte att avleda vatten innan det når vägslänten (skärningsslänten)
